Fiat 500 tillverkades mellan 1957 och 1975 av Fiat. Modellen licenstillverkades även av Steyr-Daimler-Puch under namnet Steyr-Puch 500 samt av NSU/Fiat.
Nuova 500 lanserades 1957 samt var byggd för att konkurrera med de mindre bilarna som var populära i Europa under 1950-talet. Den tekniska uppbyggnaden följde den större 600-modellen med svansmotor, självbärande kaross med bakhängda dörrar och individuell hjulupphängning runt om - däremot var mekaniken enklare med en luftkyld 2-cylindrig motor.
1960 lanserades den uppdaterade 500 D med den större motorn från 500 Sport-versionen. 1965 släpptes 500 F med framhängda dörrar. 1968 kom 500 L med modifierad interiör, ny instrumentbräda och större stötfångare. Den sista versionen blev 500 R från modellår 1972. R-versionen fick den större motorn från efterträdaren Fiat 126 och såldes som en billig instegsmodell parallellt med 126 till och med modellåret 1975.
Nuova 500 tillverkades mellan årsmodell 1957 och 1960.
Nuova 500 Sport tillverkades mellan årsmodell 1958 och 1960.
500 D tillverkades mellan årsmodell 1960 och 1965.
500 F / Berlina tillverkades mellan årsmodell 1965 och 1972.
500 L / Lusso tillverkades mellan årsmodell 1968 och 1972.
500 R / Rinnovata tillverkades mellan årsmodell 1972 och 1975.
Abarth 695 SS tillverkades mellan årsmodell 1964 och 1971
500 Giardiniera lanserades som modell 1960. För att förstora bagageutrymmet förlängdes hjulbasen en decimeter och motorn monterades liggande horisontellt under golvet. Från och med 1968 producerades Giardinieran av Autobianchi och tillverkningen fortsatte fram till 1977 när modellen blev nerlagd.
Fiat 126 är en småbil med plats för fyra passagerare samt svansmotor, som tillverkades och marknadsfördes av Fiat under sammanlagt 28 års produktion från 1972 till 2000 med en och samma generation. 126 presenterades av Fiat oktober 1972 på bilsalongen Salone dell'Automobile di Torino som en ersättare till Fiat 500. Majoriteten av Fiat 126:or (cirka 3,3 miljoner stycken) tillverkades i Polen hos FSM / Fiat Polski i städerna Tychy och Bielsko-Biała och marknadsfördes som Polski Fiat 126p på många marknader. Italienska Fiat slutade marknadsföra 126 modellår 1993 i samband med att Cinquecento hade lanserats. Den totala produktionen i Italien och Polen blev 4 673 655 st tillverkade Fiat 126.
I Polen blev 126 en folkbil och en kulturell ikon och fick smeknamnet Maluch (vilket betyder "Den lille" på polska), ett namn som så småningom blev officiellt 1997 när "Maluch" började dyka upp märkt på baksidan av bilen.
Fiat 127 är en mindre personbil som presenterades april 1971 och tillverkades till 1987, den delade teknik med den större 128-modellen. Bilen tillverkades först som sedan, men efter cirka ett år lanserades en halvkombi-version med större baklucka.
127 var Europas bäst säljande bil under flera år på 70-talet och Fiat producerade totalt 3 779 086 exemplar i Italien fram till 1987. Även i Sverige sålde den bra och låg bland de 10 mest sålda bilarna när den sålde som mest. Sista året i Sverige var 1983 då den ersatts av Fiat Uno.
Fiat 128 hade premiär 1969 och var den första framhjulsdrivna personbilen från Fiat, vilket var starten på en ny epok. Motorn var tvärställd vilket gav bilen mycket goda innerutrymmen i förhållande till sin kompakta yttre storlek. Designen på 128 påminde om de större modellerna Fiat 124 och 125.
En facelift genomfördes 1976 när 128 fick rektangulära strålkastare, nya stötfångare, andra bakljus, annan instrumentpanel samt vissa motorförändringar.
Modellen fanns i tre karossversioner - Sedan, Kombi/Familiare och Coupé med två olika motoralternativ, en 1100-motor och en 1300-motor. 1971 lanserades 128 Sport Coupé som namnändrades till 128 3P efter 1975.
TIllverkningsåren 1971 till 1974 fanns en version av sedanen med modellnamnet 128 Rally.
Teknikens Värld genomförde ett bantest på Ring Knutstorp och 128 Rally ansågs ha den bästa väghållningen i testgruppen, som bestod av Audi 80 GT, Simca 1100 TI, Opel Ascona 19SR samt Ford Escort Mexico.
Under sina bästa år var Fiat 128 bland de tio mest sålda bilarna i Sverige. Byggkvalitén och rostskyddet var inte marknadens bästa men inte heller direkt dålig, men ofta 128 som en billig slit och släng-bil av sina ägare och sköttes därefter.
Fiat 128 korades till "Årets europeiska bil "1970.
1964 presenterades Fiat 850 som var en vidareutveckling av Fiat 600. Den nya 850 hade större motor och rymligare kaross. Bilen fanns i två utföranden, 850 Normale med 34hk och 850 Super med 37 hk. I februari 1968 tillkom 850 Special med den starkare motorn från 850 Coupé och skivbromsar fram.
På Genèvesalongen 1965 introducerades 850 Coupé. Den hade starkare motor på 47 hk och skivbromsar fram, i övrigt var mekaniken identisk med Berlina. I mars 1968 ersattes den av 850 Sport Coupé, med modifierad front och större motor.
Även 850 Spider hade sin premiär på Genève-salongen 1965, karossen ritades och byggdes av Bertone med 49 hkr i motorn. 1968 ersattes den av 850 Sport Spider, med modifierad front och större motor.
Fiat Ritmo lanserades 1978 för att ersätta Fiat 128, dessa tillverkades dock parallelt till och med 1985. Karossen som vid lanseringen hade en modern design designad av Pierangelo Andreani och Sergio Sartorelliat hos Centro Stile Fiat. Den fanns i 3/5-dörrarsutförande samt som cabriolet (med design av Bertone). Ritmo tillverkades i Cassino-fabriken med hjälp av ett automatiserat system utvecklat av dess dotterbolag Comau - "Robogate" - som automatiserade karossmonteringen och svetsprocessen med hjälp av robotar. Detta gjorde modellen billig och effektiv att tillverka, men eftersom metoden inte var ordentligt utvecklad missgynnades byggkvaliteten. Detta i kombination med ett mindre bra rostskydd, har resulterat i att Ritmo idag är ganska ovanlig trots att den sålde bra i Sverige.
1982 fick Ritmo en facelift och ändringen bestod av den karaktäristiska Fiat-grillen med diagonala ribbor, nya stötfångare och fyra runda strålkastare, med ytterligare en uppdatering 1985.
Teknikens värld konstaterade i ett test av Ritmo 105 TC att "det är roligt att busa med Ritmon" när de gjorde ett reportage 1984.
De vassaste varianterna var 125 TC och 130 TC med Lampredi TwinCam
Ritmo tillverkades fram till 1988, då modellen ersattes av Fiat Tipo.
Fiat 124 tillverkades av Fiat mellan 1966 och 1974 som sedan och kombi/Familiare. Modellen sålde bra i Sverige och betraktades som en körglad bil, framförallt i Special-versionerna. 124 vann priset "Årets europeiska bil" 1967. Modellen har licenstillverkats av flera andra tillverkare, bland annat Seat och VAZ/Lada.
1968 lanserades 124 Special, med 1438 cc-motor och modifierad front med fyra runda lyktor. Sent 1970 lanserades 124 Special T med Lampredi Twincam-motorn.
Produktionen av fyrdörrarsvarianterna avslutades 1974 med 1 543 000 exemplar producerade.
Fiat 125 byggde på bottenplattan från företrädaren 1300/1500 medan tak och dörrar kom från den mindre 124-modellen. Motorn var Lampredi Twincam, ett gjutjärnsblock med aluminiumtopp, dubbla överliggande kamaxlar och en tvåports Weber-förgasare. Detta var världens första fyrcylindriga motor med två remdrivna kamaxlar. Den hade även en revolutionerande enkel konstruktion av ventilspelsjustering som senare kopierades bland annat av svenska Volvo.
1971 fick 125 Special en facelift vilket innebar bredare fram/bakljus, nya stötfångare och uppgraderad inredning - bland annat instrumentbräda i trä och ändrad tygklädsel i stolarna. Nya tillval var 3-stegad automatlåda från GM, elektronisk tändning samt luftkonditionering.
Fiat 125 var en sportig familjebil som blev omtyckt av sina ägare. "Fullblodsmotor", kallade tidens testguru Jan Ullén den vassa twincam-motorn för.
FSO 125P byggdes på licens av polska FSO som Polski Fiat 125P. Detta var i princip en Fiat 1300/1500 Juventus men med kaross från 125. Motor, bromsar och inredning skilde sig helt från den italienska 125.
Historien om Polski Fiat 125P började 22 december 1965 när ett licenskontrakt undertecknades mellan Fiat och det polska handelsministeriet. Till en början gällde kontraktet för Fiat 1300/1500 som tillverkades från 1961 fram till 1967. Ett tillägg till licensavtalet gjordes 21 maj 1966 gällande den nya 125-karossen. Eftersom den polska versionen skiljde sig från den italienska fick den polska versionen av 125 ändelsen P i modellnamnet - 125P.
Polski Fiat/FSO 125P tillverkades fram till 1991 i 1 445 699 st exemplar.
Fiat 131 presenterades hösten 1974 på Turinmässan och tillverkades i Mirafiori-fabriken i Turin. Mirafiori-modeller hade överliggande kamaxel, Supermirafiori hade Lampredi Twincam-motorer.
I Sverige såldes 1300 och 1600 Mirafiori samt senare även 1600 och 2000 Supermirafiori. När den lanserades var den överraskande billig i förhållande till utrustning och sålde bra, precis som övriga Fiat vid den tiden.
131 var mycket framgångsrik i rally och gav Fiat märkesmästerskapet åren 1977, 1978 och 1980.
Fiat 132 var en större personbil som tillverkades mellan 1972 och 1981.
132 ersatte Fiat 125 och ärvde Lampredi Twincam-motorerna, i övrigt påminner tekniken om den mindre Fiat 131. I samband med att Fiat 130 blev nerlagd 1977 övertog 132 företagets roll som flaggskepp. 1983 ersattes 132 av Fiat Argenta som i grund och botten är en uppdaterad 132.
Fiat 124 Sport Coupé presenterades på Genèvesalongen 1967. Bilen designades av Felice Mario Boano hos Centro Stile Fiat och eftersom den delade hjulbas med sedanen var den 4-sitsig. Under sin korta livslängd fanns det tre versioner av bilen.
Årsmodell 1967 till 1969, 124 AC 1438cc - Totalt 113 000 st tillverkade
Årsmodell 1969 till 1972, 124 BC 1438cc + 1608cc - Totalt 98 000 st tillverkade
Årsmodell 1972 till 1975, 124 CC 1592cc + 1756cc - Totalt 75 000 st tillverkade
Fiat 124 Spider introducerades på bilsalongen Salone dell'Automobile di Torino november 1966, designad av Tom Tjaarda hos Pininfarina Spidern hade en helt ny Lampredi Twincam-motor på 1400 cc och femväxlad växellåda. Våren 1970 kom en större 1600 cc Lampredi Twincam-motor som alternativ och 1973 uppdaterades bilen igen med en ny 1756cc Lampredi Twincam-motor.
När produktionen av 124 Coupe blev nedlagd 1977, slutade Fiat att sälja 124 Spider i Europa med fortsatt försäljning i Nordamerika. 1982 tog Pininfarina över hela produktionen från Fiat och bilen bytte namn till Pininfarina Spidereuropa. Försäljningen i Europa återupptogs i samband med det och fortsatte till och med 1985 när modellen slutligen lades ner efter 19 års produktion.
X1/9 är en sportbil som tillverkades av Fiat mellan 1972 och 1982, därefter tillverkades den av Bertone som Bertone X1/9 fram till att modellen blev nedlagd 1989. Modellen utvecklades från 1969 års Autobianchi A112 Runabout-koncept, designad av Marcello Gandini hos Bertone. Bränsletanken och reservhjulet var placerade framför motorn, bakom förar- respektive passagerarsätet – vilket optimerar viktfördelningen mellan hjulaxlarna och frigör lastutrymmen både fram och bak.
Bertone byggde färdiga karosser med inredning, som skickades till Fiat för slutmontering. X1/9 hade mittmotor och en kraftig targabåge som skyddade passagerarna vid en eventuell olycka. Mycket av tekniken lånades från Fiat 128, men motor och växellåda placerades mellan sittbrunnen och bakaxeln i en mittmotorkonfigurering. Bilen hade individuell hjulupphängning med MacPherson-fjäderben och skivbromsar runt fram och bak.
1979 uppdaterades bilen med större 1,5-litersmotor och femväxlad växellåda från Fiat Ritmo. 1982 flyttades hela produktionen till Bertone, Fiat-märket försvann och bilen såldes som Bertone X1/9 fram till 1989. Bertone-modellerna hade ett förbättrat fotutrymme som var omdesignade för att förbättra benutrymmet och sittkomforten för personer som var längre än den ursprungliga designens mål.
X1/9 användes flitigt inom racing samt rally och specialversioner byggdes av bland andra Dallara och Abarth.
Siata Spring 850 är en 2-sitsig cabriolet baserad på delar från Fiat 850, där 850-chassit förstärktes med boxning. Karossen som fick sin inspiration av engelska sportbilar byggdes i stål i Siata-fabriken. Spring 850 producerades till 1970 då Siata gick i konkurs efter cirka 3500 st producerade Spring 850.
Fiat 130 presenterades våren 1969 och var efterföljaren till den tidigare Fiat 1800/2100/2300-serien. Bilen hade individuell hjulupphängning och skivbromsar fram/bak. Motorn var en V6:a, utvecklad av motorkonstruktören Aurelio Lampredi. Automatlåda var standard, men en 5-växlad manuell erbjöds som tillval.
1971 introducerades 130 Coupé, formgiven av Pininfarina. Produktionen av Berlinan upphörde 1976, coupén ett år senare. Fiat 130 blev ingen storsäljare, av 130 Berlinan byggdes i totalt 15 093 exemplar samt 130 Coupé i totalt 4 294 exemplar vilket var en bråkdel av Fiats normala tillverkningssiffror.
Fiat Dino lanserades 1966. I mitten av 60-talet planerade Ferrari att börja bygga en mindre sportbil med modellnamnet Dino, där motorn även skulle även användas till tävlingsbilar i Formel 2-klassen. För att följa FIA-reglementet behövde motorn tillverkas i 500 exemplar per år. Eftersom Ferrari saknade kapacitet att bygga så många motorer på egen hand, vände man sig till Fiat. Företagen hade en överenskommelse gällande att Fiat skulle leverera motorer till Ferrari, mot att Fiat fick använda denna motor i en egen bil. Fiat Dino samt Ferrari Dino fått sitt namn efter Enzo Ferraris son, Alfredo "Dino" Ferrari.
Dino Spider tillverkades av Pininfarina och på Genève-salongen 1967 lanserades Dino Coupé som var designad av Bertone. Dino Coupé hade längre hjulbas och var 4-sitsig. Båda bilarna hade en framvagn med dubbla triangellänkar och skruvfjädrar samt en stel bakaxel upphängd i bladfjädrar.
1969 uppdaterades Dino med en större 2.4-litersmotor och individuell bakhjulsupphängning från Fiat 130.
Produktionen av Fiat Dino lades ner modellåret 1973.
Fiat 600T presenterades 1959 och var en skåpbil baserad på Fiat 600 Multipla.
1965 ersattes den av 850T med den större motorn från Fiat 850. Fiat 850 Familiare presenterades samtidigt, en mer ombonad version av skåpbilen 850T. Den hade fem dörrar och plats för sex personer på tre sätesrader.
Produktionen fortsatte fram till 1976 innan 900T tog över som modell.
Fiat 900T var en mindre skåpbil som tillverkades av Fiat mellan 1976 och 1985
Fiat 238 var en skåpbil/minibuss som tillverkades mellan 1967 och 1983.
Fiat 241 var en skåpbil/pickup som tillverkades mellan 1965 och 1974.
Fiat 242 tillverkades tillsammans med Citroën C35, båda modellerna producerades med Fiat-motorer. 242 tillverkades av Fiat mellan 1974 och 1987.
Fiat började tillverka sin terrängbil Campagnola 1951. Bilen var bakhjulsdriven med inkopplingsbar fyrhjulsdrift vid behov samt inkopplingsbar lågväxel vid terrängkörning. Mycket av tekniken, bland annat framvagnen, hämtades från 1100B-modellen medan motorerna kom från den större 1400/1900-modellen.
Campagnolan användes främst av militär och myndigheter som hade behov av terrängegenskaperna.
Året 1974 presenterades Nuova Campagnola. Bilen var mycket avancerad för att vara en terrängbil från 70-talet, med självbärande kaross och individuell hjulupphängning med torsionsfjädring runt om. Karossen fanns i två olika längder med sju respektive nio sittplatser. Från modellår 1979 fick bilen 5-växlad växellåda.
På grund av den låga produktionsvolymen lade Fiat ut tillverkningen hos Pininfarina.
